Om mig

Mina första år tillbringade jag i betongen i Skärholmen tillsammans med mamma, pappa, storebror och en egen Mållgan - Min bästa vän och följeslagare som jag kallade för Leffe-Vilgot, det var min farfar från andra sidan. Han dog på exakt samma dag som pappan till mina tre barn föddes, några år innan jag själv kom till världen. Farfar har alltid funnits vid min sida, men jag höll honom hemlig eftersom jag ganska snabbt förstod att det bara var jag som kunde se honom. 

Vi flyttade till Värmdö där jag växte upp med nyckel runt halsen i den blomstrande sjuttiotalsidyllen.
Kortlek och kritor hade jag alltid vid min sida, såsom idag, men nu i form av tarotkort och målarfärg. Familjen blev snabbt en bonusfamilj och jag fick alla slags syskon man kan ha och flera föräldrar.
I slutet av nian flyttade jag hemifrån, jobbade på Clock och hankade mig fram tills jag hade åldern inne att få jobba som lantbrevbärare, vilket jag gjorde många år. Redan som tjugofemåring hade jag tre fantastiska små barn. Dessa tre underbaringar lärde mig vad villkorslös kärlek innebär och är såklart mitt käraste allt!

Jag målade på allt som går att målas på och jobbade som dekorationsmålare för att dryga ut föräldrapenningen. Efter många kurser i kravlöst måleri startade jag "Småskaparna" - Min egen målarskola för barn. Jag har så många fina minnen från alla fantastiska små konstnärer som skapat i min ateljé. <3 <3 <3 

När jag var runt trettio brakade jag ihop och var sjukskriven i två år för utmattning, jag trodde på riktigt att jag var SuperWoman. Men det var bara till att knäppa av mig manteln och bli buren in i ambulansen. Oberarbetade trauman, heltidsjobb på posten, egen företagare, trebarnsmor och ett hem i perfekt skick var ingen bra kombination. Men vilken resa jag fick! Att färdas ner i mitt innersta mörker var såklart inte roligt, men när jag klättrat upp igen efter att ha funnit mig själv där nere i gyttjan fylldes jag av urkraft. Denna erfarenhet är nog den bästa man kan få, i alla fall var det så för mig. Idag känner jag stor tacksamhet till allt trist jag varit med om och dumheter jag själv gjort, för vem hade jag varit nu utan dessa livslektioner..?   

När jag krälade som värst bland tårar och smärta mötte jag ett medium som bokstavligen visade mig ljuset igen och framförallt fick mig att förstå att det inte är konstigt att vara medial. Och sedan mötte jag en Yogi som varit elev hos Bhagwan Shree Rajneesh / Osho, hon lärde mig meditera och fick mig att förstå vem jag egentligen är bortom min fysiska kropp. Dessa två betydelsefulla kvinnor längs min väg har jag mycket att tacka för.
Så började jag utforska det här med andevärlden, kurs på kurs kantade mitt liv. Healing, medialitet, meditation, yoga, tarot, kristaller, numerologi, spådomar, häxkonster, astrologi, chakran, runor, änglar, orakel, gudinnor, mytologi och inte minst Reiki - denna underbara källa till livsenergi! 
I femton år har jag nu gett Reiki healing och vill aldrig sluta med detta vackra kall! 

Såsmåningom kom Bildtolkningen i min väg och cirkeln slöts. Healing och bildspråk är sannerligen mina verktyg.
Bildtolkning är den absolut bästa terapiformen, om jag får tycka - och det får jag ju! I kombination med Reiki svävar man på moln av personlig utveckling och återhämtning. Det är som att bli sedd och omhändertagen av det högsta gudomliga.
Jag älskar mitt jobb, att kunna hjälpa andra. Jag älskar varje dag i mitt liv. 

Tavlor målar jag också och har haft några vernissage, det senaste tillsammans med min begåvade dotter, vilket är ett ljuvligt minne.
Kundaliniyoga, denna spirituella yogaform, är ytterligare en pusselbit för min helhet. Där landar jag och återhämtar kraft för att sprida ljus till en bättre värld. Bild och yoga är min livsmedicin, behöver inte så mycket mer än det för att må bra.

Sist men inte minst har jag seglingen i mitt älskade Grekland. Där tillbringar jag så mycket tid jag bara kan tillsammans med min tvillingsjäl Daniel på vår flytande sommarstuga mitt på det stora blå. Följ med oss vetja!

Malin Anemona

Läs gärna mer om våra seglingar här: